Forumträff med matlagning

Jag brukar läsa några Thailandsforum varje dag och en annan läsare föreslog att vi skulle ha träff på Phuket.

Jag nappade direkt och sa att vi gärna kunde ha träffen hemma hos oss med gemensam matlagning.

På eftermiddagen så gick jag och två andra till marknaden för att göra alla inköp. Räkor, fisk, bläckfisk, kyckling, biff, musslor och div grönt.

Vi var 5 svenskar som hjälptes åt i köket med matlagningen och med tanke på alla rätter som skulle göras iordning så kan jag lova att ingen var sysslolös. På bilden så är det Tobias från Örebro som försöker sig på att öppna färska tigerräkor före marinering, ser ni koncentrationen!

Senare så kom Nat och tre andra thai som tog över ansvaret för grillningen.

Vi hade dukat upp ordentligt med ett långbord på gården och jag hade i förväg lagt ut kameran för att inte missa att ta en massa trevliga foton.

Kameran låg kvar lika orörd dagen därpå! och eftersom Nat är en thai (som aldrig gör fel) så var det bara för mig att ta på dumstruten och erkänna mitt bedrövliga minne.

Maten blev lyckad och kanske så kommer någon av "kockarna" att försöka sig på lite thaimatlagning när de återvänder till Sverige.

När klockan var halv tre på natten så plockade jag och Nat undan bord och stolar för att sedan gå och sova efter en mycket lyckad och trevlig kväll.

Tack alla "kockar" och främst "Lynn" som kom med förslaget om en träff, hoppas ni fick några trevliga kort på alla läckerheter.

Kramp

Först hade jag stressutslag och nu har jag haft kramp (skrivkramp) en längre tid kanske jag även drabbats av en släng hypokondri? :-))
Krampen krävde dock inte att jag var inomhus för medicinering så jag har lite på lager nu när fingrarna har börjat mjukna över tangentbordet.

Jag har varit lite "reseledare" på en underbar snorkeltur tillsammans med ett glatt gäng svenskar. Den här turen gör jag någon gång varje säsong och förra gången var det tillsammans med min son Magnus, tyvärr var ingen av barnen med på denna tur som jag tänkte att ni övriga ska få lite smak av genom att starta bildspelet

När sidan har öppnats så tryck på knappen bilspel så får ni skärmstora härliga bilder med lite kommentarer.

Magneten.....

Jag vet inte var magneten uppfanns och jag är inte så intresserad så jag har tagit reda på det heller, men jag vet var den största av dem alla finns.

I Thailand!

Hur ska man annars förklara landets helt otroliga dragningskraft. Inget annat land drar så mycket turister till sig och de turister som kommer hit till Kamala de återkommer, varje år.

Turisterna kommer lagom nära innevånarna och samhället är än så länge lagom stort så jag förstår verkligen att de flesta blir fast och känner sig ganska snart hemma.

Nu skrev jag att de återkommer varje år men jag menar naturligtvis varje säsong för det är en viss skillnad. Den glada turisten som jag skrev om före jul han hade dock ingen lust att vänta så länge........

Efter endast två veckor i Sverige så skrev han ett mail till mig och bad om hjälp för att hitta boende, ny biljett var redan köpt.

Göran är en trevlig kille som bara sprider positiva känslor runt om kring sig och vi blir båda glada när han kommer hit och hälsar på. För att fira återkomsten så ordnade vi med en BBQ-fest till hans ära i goda vänners lag.

Göran är ensamstående och det innebär i det här landet att han är lovligt byte för tjejer som byter kärlek mot pengar. Vi vill inte inleda honom på några dåligheter ;-) så festdeltagarna var genomgående män, ett undantag var tjejen i bortre änden på bordet men det löste vi genom att placera henne på behörigt avstånd dessutom var hon på dåligt humör!

Lite senare på kvällen så anslöt det två svenska damer men det får väl ändå anses riskfritt.

Nu är det klippt

Mitt nordiska blonda hår som blir mer och mer grått!! är inte så lätt att fixa för våra inhemska thai frisörer. Jag har många gånger blivit orange/gul i håret och därtill ska det alltid plattas till som de vackra tjejerna gärna gör i det här landet. Foto på detta är censurerat....

Nu har jag turen att en gång varje säsong bli omhändertagen av ett riktigt proffs från Stockholm. Pia har egen salong och är riktigt yrkeskunnig, utrustning och plats är för henne helt oviktigt. Resultatet får mig att kännas 10 år yngre, tyvärr övergående.

Jag är ledsen Pia men fotot är taget från förra säsongen eftersom jag nu har drabbats av en ilsken allergi med nässelutslag på hela kroppen. Pia var i år underbart solbränd och jag övervägde länge vilket foto jag skulle ta men det måste finnas gränser för hur mycket jag ska utelämna mig själv på nätet, årets bild skulle kunna skrämma känsliga personer.

Pia´s man Anders är en teknisk och händig karl och efter att de varit i mitt hem c:a 15 minuter så frågar han var huspumpen är placerad. Pumpen har aldrig låtit bra och jag har försökt få hjälp med den tidigare men har bara blivit upplyst om att den inte går att laga efter tsunamin.

Det var tydligen helt fel för efter en behandling av Anders så är den som ny!

Visst är det underbart med yrkesskickliga människor och vilken enorm tur jag har som får besök av dessa landsmän med inställningen att ingenting är omöjligt, rätt man/kvinna på rätt plats och vips så är det omöjliga möjligt.

Tack snälla Pia och Anders, ha det så bra hemma nu när ni återvänt till Sverige till era betalande kunder.

Stopp, stopp, STOPP........

Nu är friden slut! Det här är ödetomten bakom vårat hus, den "sista" obebyggda fläcken i hela centrala Kamala. Här har korna gått och betat tills för bara för 4 dagar sedan. Nu springer det runt gubbar som sätter upp käppar för att märka ut byggnation, lastbilar kör hela tiden med fylldnadsmassor och snart dyker maskinerna upp för pålning!!!

En gång i tiden så hade jag lägenhet med havsutsikt (30 meter fr vattnet) men den utsikten försvann ganska snabbt när dom lyckades klämma upp ett hotell emellan. Byggtiden var naturligtvis jobbig med mycket buller och damm. Ljud är man tvingad att leva med här nere eftersom det aldrig är riktigt tyst, men pålande för nya byggnader är mer än bara ljud!!!

Min DVD blev trasig eftersom det ständigt var fullt med byggdamm i lägenheten, mina fönster blev lika mycket täckta av puts som fasaden på hotellet m m.

Jag var samtidigt ganska fascinerad av att följa ett bygge så nära och kunde inte låta bli att dra jämförelser med hur min pappas "gubbar" byggde på den tiden jag följde honom till arbetet.

På enkla bambuställningar klättrar arbetarna i endast flip-flop skor (flera våningar upp) och alla dessa komplicerade instrument som pappa alltid var noga med att låsa in dom behövs inte här. När pelarna gjuts så använder man en enkel gummislang med vatten och huset blir rakt, det är väl egentligen bara badrummen som brukar misslyckas för golvbrunnen i duschen är alltid i fel ände ;-). Tids nog så försvinner vattnet ändå men visst hade det varit trevligt om golvbrunnen hamnat på lägsta punkten!

Här är ett gammalt fotot från förra lägenheten. Fasadputsning pågår och till detta så hade bambuställningarna som användes vid själva byggandet blivit utbytta till något virke som säkert var farligare, bambu är trots allt väldigt starkt.

Det krävs inte så mycket av en byggmästare här nere, arbetarskydd saknas helt, ingen hänsyn till omgivningen krävs. Besiktningar av befintliga byggnader före pålning, vad är det?? Uppstädning runt och på grannars fastigheter, varför det?? Med lite pengar på fickan så att du kan muta de lokala politikerna så är det fritt fram att bygga hursom helst och varsom helst.

Som ni säkert har förstått så har jag inte samma överseende tålamod som jag en gång i tiden hade. Nu känner jag bara en förtvivlan som jag på thai-vis gömmer bakom ett leénde.

Jag lever i en annan världsdel och som på alla ställen så får man ta både fördelar och nackdelar, just nu är de klara fördelarna vädret med en stor varm sol men vad kan jag le åt för fördelar under lågsäsongen/regnperioden? Det blir säkert ett blogginlägg vad det lider om det också.

Det byggs förövrigt på framsidan av huset också! Tja, jag får väl hoppas på trevliga grannar i framtiden.

Internet

Jag måste revidera en gammal åsikt!
När barnen var yngre så sa jag alltid att sitt inte vid datorn så länge utan gå ut och träffa kompisar. Jag har alltid suttit vid datorn (ibland nästan dygnet runt) men tidigare har det bara varit arbete, nu skriver jag lite privat på vissa forum och sedan försöker jag skriva i bloggen med jämna mellanrum.

Internet håller mig uppdaterad (någorlunda) om vad som händer hemma i Sverige men framförallt så får jag kontakt med härliga människor.

Det här är Johanna (Cotton på ThailandForum) med hennes familj och goda vänner. Jag har lärt känna henne via ett forum och hela tiden fått känslan av att hon är en trevlig tjej. Hon skrev till mig privat om att de skulle komma till Kamala och att de ville ha kontakt med Nat för att sy upp kläder.

Jag har ju blivit omvänd och tänker numer på nöjen före affärer så jag föreslog att dom skulle komma hem till oss och ta en öl på terassen. Det "klickade" direkt!

Johanna är en jättetrevlig tjej och dessutom så kommer hon med ett helt gäng precis lika trevliga som hon själv. Vi träffades flera gånger under deras tid här i Kamala och dom bjöd mig även på middag, två kvällar!! (Tack för alla trevliga timmar jag har fått med er).

Fotot är taget sista kvällen på en restaurang där vi avnjöt en barracuda och en tonfisk som männen i sällskapet hade varit ut och fiskat på dagen. Johanna och jag sitter till vänster på fotot.

Igår kväll så kom Nat hem med en flaska svensk ättika. Det visade sig att en svensk dam har följt våra liv genom att läsa min blogg och där sett mitt inlägg om ättika. Hon lämnade flaskan till Nat i butiken och sa att ta hem den här till Lena för hon behöver den till matlagningen.

Jag blir så lycklig över människor som tar sig besväret och tänker på andra utan att ha blivit tillfrågade. Det värmer verkligen och så snart tillfälle ges så ska jag tacka med en stor kram.

Jag började med bloggen för att min bästa vän hemma sa att vi måste hålla kontakten via nätet, jag kände att bloggen skulle vara perfekt för att förmedla vardagen för min familj och vänner. Nu ser jag mer och mer att det finns fler som är roade av att följa oss på nätet, vilket är trevligt.

Jag har alltid varit spontan och jag skriver därefter (enkelt och öppet) så de som läser bloggen är mina vänner och framtida vänner, de övriga tröttnar nog snart på mitt svammel och glömmer bort hemsidans adress.

Jag är sååå tacksam för internet men framförallt för alla underbara människor jag får träffa tack vare denna uppfinning.

Magnus och Therese sitt länge vid datorn, gärna vid min dator ;-) för jag saknar er båda.